Detta är ett väldigt känsligt ämne att prata om, jag kan ta ner inlägget om såna här ämnen inte är tillåtna att prata om på denna hemsidan. Torsdagen den 1 Juni 2017 ( i år ) dog min mamma på ett sjukhus i Helsingborg, hon hade en svullen tå på ena foten efter att hon fick ett sår på den och på grund av hennes diabetes, så blev det värre och värre. Min mamma hade flera olika problem med sin kropp, hon hade diabetes, hennes tå på ena foten var svullen och hade ett sår, hon hade ont i hela kroppen, hennes nacke gjorde extra ont. Hennes nacke gjorde så ont att hon ibland svimmade när hon skulle göra vanliga saker som att ta sin medicin i ett högt skåp. Tisdagen den 30 Maj runt midnatt, svimmade hon och bröt ena höft benet, hon blev akut skickad till ett sjukhus i Hbg. Operationen på hennes höft gick bra, men under natten slutade hon andas, doktorerna lyckades rädda henne, men dom fick göra det var 10:e minut. Hon slutade andas, sen andades hon, sen slutade hon andas, etc. Torsdagen den 1 Juni kl 11 på kvällen, slutade hon andas, hennes hjärta slutade slå, den här gången, var det försent, hon gick inte att rädda. Hon dog utan att få se hennes 9 år gamla dotter, hennes 11 år gamla dotter och hennes 16 år gamla dotter växa upp och få egna familjer. Jag vet inte vad ska göra...jag känner mig ledsen, men det går inte att gråta. Hur mycket jag än försöker gråta, så går det inte. När min mormor dog så grät jag i flera månader, men nu när min egna mamma dör, så går det inte ens att gråta. Jag känner mig svag, ledsen, tom, hopplös. Mitt liv har gått i tusen bitar. Min mamma, den enda människan som försökte förstå mig, dog. Jag är ensam, krossad och ledsen. Vad ska jag göra? Hur ska jag bete mig efter något sånt här....? Jag känner mig förvirrad och förtvivlad.....
